Svensk teknik är mycket intressant för Nato

Sverige exporterar redan försvarsmaterial till flera Nato-länder, och dess potentiella medlemskap kan skapa möjligheter för nya företag att göra affärer med försvarsalliansen. Ett intresseområde är rymdteknik, där Sverige har expertis på grund av Esrange rymdbas.

Nato-programmet Diana syftar till att utveckla och stödja civil teknik som kan ha militära tillämpningar, genom att erbjuda bidrag och finansiering till medlemsländernas företag. Sveriges avancerade teknik inom radar, sensorer, artificiell intelligens och kvantdatorer gör det till en eftertraktad partner.

Dessutom besitter Sverige värdefull expertis inom kryptografi och underrättelseverksamhet, men den mest känsliga kunskapen delas endast med utvalda länder inom Nato.

Läs mer :

DN: Så här kommer Sverige bidra till Natos cyberförsvar

DN: Nato vill ha svensk teknik för avancerad krigföring

Svenska flaggan. (Foto: Johan Fredriksson/Wikimedia Commons/CC BY-SA 3.0)

Frågor kvarstår för Sveriges Nato-process

Förra veckan meddelade Turkiets president Erdogan att han äntligen var redo att gå vidare med Sveriges Nato-ansökan, men frågor kvarstår. Den största frågan är när Turkiet kan rösta om saken. Det turkiska riksdagen gick på sommarlov förra fredagen och planerar inte att återvända förrän i oktober.

Ungerns röstning

Det finns också fortfarande frågor om när Ungern kan rösta för att godkänna Sverige. Tidigare har ungerska ledare klargjort att de kommer att gå vidare när Turkiet gör det, men för närvarande är det fortfarande oklart när Ungern kan gå vidare.

Sveriges roll

När Sverige äntligen blir en del av försvarsalliansen finns det också frågor om vilken roll de exakt kommer att ha. Förra veckan sa försvarsministern Pål Jonson (M) att Sverige kommer att behöva ta en ledande roll under krisperioder och kommer därför att arbeta för att vara en "tillförlitlig och inflytelserik allierad."

Läs mer:

DN: Här kan Sverige delta i försvaret av Natogränsen

DN: Jonson: Många svenska enheter kommer att vara en del av Nato

DN: Bakom kulisserna: Så nåddes en överenskommelse med Erdogan

DN: Fem frågor som fortfarande är obesvarade om Sverige i Nato

Banker ignorerar Högsta domstolens beslut om telefonbedrägeri

Du hör historierna hela tiden. En granne blev lurad på sina besparingar, en kollega lurades att ge upp miljoner, eller en äldre släkting föll offer för ett ekonomiskt bedrägeri. Telefonbedrägerierna ökar i Sverige, faktum är att det är en miljardindustri. Nästan 22 000 personer rapporterade att de blev offer för finansiellt bedrägeri bara förra året, en ökning på nästan 86 procent från föregående år.

Trots sin till synes enkla natur är denna form av bedrägeri allt annat än enkel, snarare genomförs den ofta med anmärkningsvärd sofistikering. Förövarna antar olika roller, utger sig för att vara banker, inkassobolag, poliser och till och med hälso- och sjukvårdscentraler. Ovetandes finner sig oskyldiga offer som blir skickade mellan olika "experter" som skickligt manipulerar dem att bekräfta sin identitet genom bank-ID eller enheter. Denna knep innebär vanligtvis att övertyga personer att uppdatera sin personliga information eller förebygga påhittade bedrägerier.

Tyvärr ger det att hamna i denna fälla bedragarna fullständig åtkomst till offrens bankkonton, som de snabbt tömmer på pengar.

Pengarna används ofta till brottslig verksamhet, som inköp av vapen .

Bankernas ansvar

Telefonbedrägeri är en direkt följd av de tekniska framstegen som bankerna har banat väg för, där bank-ID är ett framstående exempel. Paradoxalt nog, medan bankerna har varit i framkant av sådana framsteg, har säkerhetsåtgärderna ofta försummats. Trots den utbredda förekomsten av bedrägeri som ett samhällsproblem saknar de flesta banker automatiserade system som effektivt kan stoppa misstänkt stora överföringar eller överföringar till ovanliga konton.

Det som är ännu mer oroande är bankernas fortsatta vägran att kompensera kunder som drabbats av bedrägerier, trots lagens ståndpunkt i frågan. En historisk dom från Högsta domstolen förra sommaren belyser denna nonchalans. I fallet med Länsförsäkringar Bank fastställde domstolen att institutionen var rättsligt skyldig att kompensera en kontoinnehavare som blivit offer för en svindel och förlorat 400 000 kronor.

Även om kontoinnehavaren visade sig vara "grovt oaktsam" genom att lämna ut sina kontoinformation, bedömdes de inte vara "särskilt förebråeliga" med tanke på att offret inte var medvetet om konsekvenserna av sina handlingar. Den historiska uppdelningen kräver att offret besitter medvetenhet eller åtminstone likgiltighet inför konsekvenserna av att ge ut bank- och säkerhetsinformation.

Ändrade rekommendationer

Förra året ändrade Allmänna reklamationsnämnden (ARN) sin rekommendation för banker och slog fast att de bör kompensera sina kunder som blivit lurade, i linje med Högsta domstolens dom. Men bankerna har till stor del motstått detta och har vägrat att kompensera bedrägade kunder.

Läs mer :

DN: Bankerna ignorera Högsta domstolen om telefonbedrägerier - det är en skandal

Personalbrist i Sveriges restaurangbransch

I april fanns det över 7 000 jobbannonser för restaurang- och köksassistenter, kockar, kallskänkor, chefskypare, servitörer och bartendrar på Arbetsförmedlingen.

Under samma månad sökte över 27 000 personer dessa jobb, men problemet med personalbrist kvarstår. Branschorganisationen Visita påpekar att industrin fortfarande akut behöver personal, särskilt de med erfarenhet.

Den svenska hotell- och restaurangbranschen står inför en kritisk personalbrist trots tusentals lediga jobb.

Bristen förvärrades av pandemin, då vissa personer bytte yrke och inte återkom. Denna knapphet hindrar branschens återhämtning, vilket leder till minskat utbud och försenade expansionsplaner. Automation ses som en potentiell lösning, där vissa uppgifter automatiseras, men sektorn behöver fortfarande en stor arbetskraft.

Branschen söker bättre förhållanden, trygghet och utbildning för att locka fler talanger, samtidigt som myndigheter och branschorganisationer arbetar för att adressera problemet och matcha arbetslösa arbetssökande med tillgängliga jobb.

Läs mer:

DN: Restauranger kan tvingas stänga – kan inte hitta personal

DN: Tusentals lediga jobb och ännu fler sökande - men fortsatt bemanningskris

Regn prognosticerat i Sverige

Efter en ovanligt torr försommare är mycket behövligt regn prognosticerat i Sverige.

Även om semesterfirare kanske blir besvikna, ger det lättnad åt landets bönder. Regnet är värdefullt för jordbruket, särskilt för boskaps- och mjölkproducenter som är beroende av gräs som foder.

Dock kommer regnet för sent för att ha en betydande påverkan på årets spannmålsskörd, som förväntas bli den sämsta sedan 2018. Den mindre skörden kan höja inomlandskt spannmålspris och påverka konsumenter i mataffärer, men de exakta konsekvenserna är fortfarande osäkra. För mycket regn i slutet av juli och början av augusti kan också skada jordbruket och påverka grödval för bönder.

Läs mer :

DN: Svag skörd - ett ekonomiskt slag för bönderna

DN: Detta är det perfekta regnet för svenska bönder

• Stark krona : Den svenska kronan har stärkts gentemot dollar och euro, och experter tillskriver denna stärkning till att marknaden uppfattar valutan som undervärderad. Lägre inflation i USA minskar också sannolikheten för ytterligare räntehöjningar, vilket kan vara en annan faktor bakom kronans nyliga stärkning.

• Räntehöjningar att vänta : Inflationen i Sverige minskar, men inte så snabbt som förväntat, vilket leder till förutsägelser om ytterligare räntehöjningar av Riksbanken. Inflationsnivån ligger på 9,3 procent, med oroande 8,1 procent exklusive energi. Den svaga valutan bidrar till importerad inflation och hushåll och företag rekommenderas att förbereda sig för fler räntehöjningar.

• Stabilisering av matpriserna : Officiell statistik visar att matpriserna i juni endast ökade med 0,3 procent jämfört med maj, vilket tyder på en stabilisering efter tidigare svängningar. Vissa livsmedel, som sill, honungsmelon och sallad, upplevde en nedgång i priserna, medan produkter som päron, druvor och morötter ökade i pris.

• Ericssons VD: "Det blir bättre nästa år" : Ericsson upplevde en försäljningsminskning på 9 procent under Q2 på grund av utmanande marknadsförhållanden och minskade investeringar av mobila operatörer. Men VD Börje Ekholm är optimistisk inför framtiden och hänvisar till ökande mobiltrafik och expansionen av digitala motorvägar som drivkrafter för framtida tillväxt. Ericsson förväntar sig 1,5 miljarder 5G-abonnemang världen över vid årets slut och 4,6 miljarder år 2028.

• Alcaraz vinner Wimbledon : Carlos Alcaraz besegrar Novak Djokovic i en fantastisk match, vinner Wimbledon och sätter stopp för Djokovics segersträcka. Alcaraz, den 20-årige spanjoren, säkrar sin andra Grand Slam-titel i karriären och sin första på Wimbledon. Finalen varade i 4 timmar och 42 minuter, och Alcaraz vann efter en spännande femsetsmatch.

• Är Sverige som en stormakt över? Sveriges brist på investeringar i kulturell infrastruktur och minskande internationell påverkan, vilket exemplifieras av frånvaron av svenska spelare i Wimbledon, speglar en bredare nedgång i Sveriges globala ställning. Detta inkluderar en försvagad valuta och behovet av att omvärdera sin utrikespolitik och säkerhetsställning med tanke på ryskt aggression, argumenterar Barbro Hedvall på Dagens Nyheter.

• Ökning av huggormsbett : Den varma våren har fått huggormarna att komma fram tidigt, vilket har lett till en ökning av huggormsbett och samtal till Giftinformationscentralen. Årligen blir cirka 400 personer inlagda på sjukhus på grund av huggormsbett och behöver motgift. Det är viktigt att vara lugn, hålla den bitna kroppsdel stilla och söka medicinsk rådgivning om man blir biten av en huggorm.

• Anställda uttrycker oro : Tidigare och nuvarande anställda på Zalandos lager i Stockholm rapporterar om övervakning, trakasserier och svåra arbetsförhållanden, med en arbetstagare som påstår att det känns som att "sluta vara människa" när man går in i lagret. Dessa anklagelser följer på nyligen kritik mot arbetsmiljön på Boozt och betonar behovet av förbättrade förhållanden inom modeindustrin.

• Siste Gröna Lund-patienten utskriven : Den siste patienten som skadades i olyckan på Gröna Lunds berg- och dalbana har skrivits ut från sjukhuset. Utredningen av olyckan pågår, och beräknas ta upp till ett år att slutföra.

• En ny era för nordisk säkerhet : När Sverige och Finland planerar att gå med i Nato talar de nordiska länderna med en röst och markerar en ny era av säkerhetssamarbete. Detta anses stärka regionens försvar och skicka ett budskap till Ryssland. USA har också uttryckt intresse av att stärka sitt försvarssamarbete med de nordiska länderna på grund av deras strategiska lägen.

• Nya värmerekord : Sydeuropa, inklusive Italien, Spanien, Cypern och Grekland, upplever extrem hetta med temperaturer upp till 40 grader Celsius. Värmeböljan, som kallas Kerberos, har lett till varningar och försiktighetsåtgärder från myndigheterna och resebolagen, inklusive tillfällig stängning av Parthenon-templet i Aten för att skydda turisterna. Även om det inte är förutspått att det blir så pass varmt i Sverige den här veckan, har risken för skogsbränder höjts sedan förra månaden i hela landet och eldningsförbud råder i många områden.

• Protester mot odemokratiska lagar : Stora protester har brutit ut i Israel där demonstranter blockerade vägar och korsningar för att visa sitt motstånd mot regeringens lagstiftningsprogram, som inkluderar en lag som begränsar Högsta domstolens makt. Premiärminister Benjamin Netanyahus minskade inflytande och ökande missnöje inom hans parti väcker oro för demokratins framtid i Israel. En majoritet av israelerna är emot lagstiftningsprogrammet, med oeniga åsikter även inom Netanyahus eget Likud-parti.

• Engagemanget minskar för Threads : Metas sociala medieplattform, Threads, attraherade initialt 100 miljoner användare inom en vecka, men engagemanget har sedan minskat. Användarna spenderar nu endast sex minuter om dagen på appen, jämfört med de initiala 21 minuterna. Analysen är baserad på Android-användare, enligt Similar Web.

gothenburg

stockholm

Behöver jag tillstånd för att dansa i Sverige?

Nej, det innebär inte att du inte får dansa till din favorit-spellista "Walk like Beyoncé" på Spotify medan du går längs Stockholms gator.

I Sverige krävs dans-tillstånd för restauranger eller platser vid vissa offentliga sammankomster eller evenemang där huvudsyftet är att locka en publik genom organiserad dans. Om en grupp spontant börjar dansa i en park eller offentlig plats utan en arrangör eller avsikt att locka en publik behövs normalt sett inget dans-tillstånd.

Dans-tillstånden syftar till att säkerställa att evenemang genomförs på ett säkert och tryggt sätt. Det ger myndigheterna möjlighet att granska och godkänna de arrangemang arrangörerna har vidtagit för att förebygga eventuella faror eller störningar för allmänheten eller deltagarna. Ansökningsprocessen innebär att man lämnar uppgifter om evenemanget, såsom plats, datum och säkerhetsåtgärder, till relevanta myndigheter.

Att inte erhålla det nödvändiga dans-tillståndet kan leda till straff, inklusive böter eller till och med fängelse för arrangörerna. Avgiften för tillståndsansökan varierar och dess kostnad bidrar till att täcka administrativa utgifter för behandling och utvärdering av säkerhetsåtgärderna vid evenemanget.

Även om dans-tillstånd kan uppfattas som byråkratiska eller onödiga av vissa, spelar de en avgörande roll för att upprätthålla ordning och säkerställa välbefinnandet för deltagarna och den omgivande gemenskapen under organiserade dansevenemang på offentliga platser.

Vad tycker du?

av Viviana Levet/Riedia